Äntligen har jag börjat inse att det snart är slut på Staffangymnasiet. Jag har längtat efter att ta studenten så himla länge nu, för honestly, Staffangymnasiet har varit en riktig pain in the ass. Under mina tre år där jag har utvecklat sådan utomordentlig galghumor, som jag inte behövt damma av sedan tiden jag plågade mig igenom grundskolan i Arbrå.

Det är dock inte helt utan vemod jag kommer lämna det här skitstället. Jag kommer sakna de vänner jag har bekantat mig med genom dessa år och jag kommer sakna Hälsingland. Hela mitt liv har varit samlat precis här, men det är dags att gå vidare och upptäcka världen utanför. Det är äntligen en chans att vända blad, gå vidare, utvecklas som person och få en ny chans. 

Jag vet att de personer som verkligen älskar mig kommer att fortsätta finnas i mitt liv, oberoende av vart jag väljer att bo. Vi är aldrig längre ifrån varandra än ett telefonsamtal, eller 6 timmar med tåg. 

Huvudtemat här är att allt kommer att lösa sig. På ett eller annat sätt så kommer allt att falla på plats. Det kanske inte är vad jag förväntar mig, men vem får allting helt enligt sina förväntningar? Livet i ett nötskal.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Fan vad dålig jag är på att blogga. I alla fall nu, har ändå inget intressant ämne att nörda in mig på. Det är snarare mitt personliga liv. Det är ett svårt ämne. Vad kan man skriva, vad bör man inte skriva? Inte vet jag.   Kollat på bio med mamm...

Det har verkligen hänt sjukt mycket grejer på kort tid för mig! Mest bra saker, men också en förjävlig grej.   Det som är bra är att jag har hittat så många fina vänner, det har varit underbart väder, och det är snart Emmaboda, vilket gör mig tag...

Jag blev för snart två månader diagnostiserad med ADHD kombinerad typ, medelsvår, och redan efter denna korta tid som diagnostiserad har jag stött på enormt mycket kommentarer och fördomar. Så jag tänkte skriva ett inlägg om detta.   Min diagnos ...

Long time no talk.    Jag har börjat på Växjö Samordningsförbund, AKA Finsam. Det är typ som ett coachingprogram som hjälper en att komma ut i arbetslivet, plugg, praktik, vad en nu vill göra. Utbildningen är tio veckor lång, går där tre dagar i ...

Idag åkte mamma och jag till vårdcentralen för att försöka utföra mitt urinprov som jag misslyckades med i måndags. Självklart så lyckas det inte bättre denna gången heller. Efteråt så sitter jag och gråter i timmar av ångest och stress. Jag hade för...