Den senaste tiden har inneburit så himla många olika känslor. Vemod, förväntan, ångest, förtvivlan, apati, både glädje och förväntan över vad som komma skall, och tårar och sentimentalitet över de gångna tiderna med vännerna.

Nu har jag flyttat till andra sidan Sverige, mycket är annorlunda och jag känner mig ensam emellanåt. Det är inte lätt att bilda sig en ny umgängeskrets när jag för tillfället varken pluggar eller jobbar. De enda jag har någon form av anknytning till här är min familj, ett fåtal forumvänner och ett ex jag inte pratar med, eller har sett röken av sen Januari. 

Förvisso är det ändå rätt bra. Här kan jag börja om på ny kula och få en nystart. Jag kan vara precis den jag vill vara, om jag vill.

Jag kan ändock inte hjälpa min oändliga saknad. Jag saknar Hälsingland ofattbart mycket. Jag saknar mina vänner, jag saknar dialekten, de bekanta ställena.

Jag kan inte hjälpa det, men jag känner mig som en total nobody här. Jag trodde att jag kände mig så i Hälsingland, men detta är så mycket mer. Jag drunknar i mängderna av alla try-hard-hipsters som verkligen försöker inta en särskild approach. Så många, så likadana. Det får en att undra vem en själv är, och vilken roll jag ska inta.

 

Okänd

10 juli 2014 23:01

Det kommer bli bättre! Det tar nästan två år innan man har skapat sig ett liv, eller hur man säger, när man flyttat till ett nytt ställe.
Men jag förstår dina känslor! Har varit i precis samma situation. Men håll ut! Det blir som sagt bättre :)

Johanna Lindholm

12 juli 2014 13:44

Tack! Det behövdes verkligen just nu. Det är bara så otroligt tråkigt att det tar sån tid, och att det känns som om folk inte ens ger en någon chans.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Fan vad dålig jag är på att blogga. I alla fall nu, har ändå inget intressant ämne att nörda in mig på. Det är snarare mitt personliga liv. Det är ett svårt ämne. Vad kan man skriva, vad bör man inte skriva? Inte vet jag.   Kollat på bio med mamm...

Det har verkligen hänt sjukt mycket grejer på kort tid för mig! Mest bra saker, men också en förjävlig grej.   Det som är bra är att jag har hittat så många fina vänner, det har varit underbart väder, och det är snart Emmaboda, vilket gör mig tag...

Jag blev för snart två månader diagnostiserad med ADHD kombinerad typ, medelsvår, och redan efter denna korta tid som diagnostiserad har jag stött på enormt mycket kommentarer och fördomar. Så jag tänkte skriva ett inlägg om detta.   Min diagnos ...

Long time no talk.    Jag har börjat på Växjö Samordningsförbund, AKA Finsam. Det är typ som ett coachingprogram som hjälper en att komma ut i arbetslivet, plugg, praktik, vad en nu vill göra. Utbildningen är tio veckor lång, går där tre dagar i ...

Idag åkte mamma och jag till vårdcentralen för att försöka utföra mitt urinprov som jag misslyckades med i måndags. Självklart så lyckas det inte bättre denna gången heller. Efteråt så sitter jag och gråter i timmar av ångest och stress. Jag hade för...