Ångestklump i halsen, i bröstet, i magen. Jag orkar inte vara så jäkla jobbig längre. Känner mig som en börda för typ hela planeten. 

Folk har så svårt att acceptera att man inte alltid mår på topp jämt. Att det ska vara så otroligt svårt att förstå? Jag tar tag i mina problem och gör mitt bästa. Jag gör det jag kan. Duger det? Inte en aning. Räcker jag till? Inte fan vet jag. Det enda jag vet är att jag försöker hålla mig ovanför ytan för att inte dränka mig själv, men ibland räcker en krusning på vattenytan för att jag ska få en kallsup. Jag tar mig igenom vardagen och jag kommer överleva, ingen tvekan om saken. Jag ger inte upp så lätt. 

Jag har mina brister jag med, duger inte det för någon, fine. Jag är den jag är. 

I början av det här inlägget hade jag ångest, nu har det vänt till styrka och beslutsamhet. Jag klarar mig.

 10 random fakta om mig:

1. Jag hatar stora, spetsiga skedar. Äter aldrig med såna.

2. Min tunga är störd, och har konstiga nervryckningar.

3. Mina leder knakar sjukt mycket.

4. Jag går omkring på tå. Det har jag gjort sen jag var liten, så jag har korta ledband nu.

5. Om jag knäcker mina ringfingrar inåt handen så fastnar de en stund.

6. Jag är jätterädd för getingar och harkrankar.

7. När jag ska äta Ahlgrens bilar så delar jag upp alla färger och radar upp dem i perfekta rader. Sen så äter jag upp några så att de är perfekt jämna antal, sen äter jag upp en ur varje hög i taget tills de tar slut.

8. Jag hatar disktrasor. Jag måste tvätta och helst sprita händerna flera gånger efter jag vidrört en.

9. Jag började noppa ögonbrynen redan när jag var 10 år.

10. Jag har samlat på en hel del (well, gör jag fortfarande), typ kulor, frimärken, bokmärken, simmärken ett tag, pokémonkort, yugi oh-kort, digimonkort, plastarmband, stenar, parfym, nagellack, smink, kapsyler, porslinsdockor, porslinsfigurer, osv.