Som ni ser så gjorde jag en ny bloggdesign, för den andra var mest som en tillfällig lösning. Ärligt talat så hatade jag den förra. Den var ful som stryk. Nu när jag har tagit acceptabla bilder och vet hur man redigerar så blev det mycket bättre - tycker jag i alla fall. Jag gjorde inte bara en ny header, utan jag ändrade även typsnitt i alla rubriker och ändrade yttre och inre bakgrundsfärger. 

Well, idag har jag haft Medier Samhälle och Kommunikation, sen Idrott uppe på Hällåsen och nyss Media. Just nu sitter jag och väntar i skolan tills min kuratortid börjar kl:15.00. Vi slutade jättetidigt från Medieproduktionen, så jag hade rätt mycket tid att bara njuta av bra internetuppkoppling ett tag.

Efter kuratorsamtalet så ska jag åka in till Bollnäs och träffa min pojkvän. Nu får han ta och skaffa fritidskort själv snart tycker jag!

På tal om ingenting så har mina kinder känts sjukt konstiga hela dagen. Ni vet, när man blåser upp kinderna så stort att de nästan sprängs, eller som när man äter något riktigt surt. Munnen känns liksom torr på något skumt vis. Helmysko.

På medieproduktionen gick vi igenom primär- och sekundärfärger, färgtoncirkel (vilket jag redan kunde sen förra året som bildare), tryckfärger och allt sånt. Sen så läste vi om det i boken. Dessutom fick vi tillbaka våra beskrivningar om Söderhamn om hundra år. Vi gjorde inte bara ett collage, utan även en text om det som förklarar lite. Jag beskrev det ur ett jag-perspektiv. Här kommer texten:

"Vi har fått kontakt med varelser ifrån yttre rymden. Dock så har vi missförstått varandra, och de har tagit Söderhamnsfolket till fånga. De attackerade Oskarsborg allra först. Laserstrålarna från deras farkoster satte eld på skogen omkring, och hettan gjorde att grunden sprack isär. Oskarsborg är nu ett minne blott. Nu är det bara gamla, sotade ruiner kvar på Östra berget.

Centrala staden är helt övertagen av utomjordingarna. Jordborna är tagna som slavar i hemmen. De elektriska chipen som är installerade i deras hjärnor är tio gånger så starka som de var för hundra år sedan, och är försedda med satellitsändare och elchocker vid kommandon. De är helt omöjliga att ta bort, och det är helt omöjligt att försöka rymma med dem.

Originalbyggnaderna står inte längre kvar. De förflyttades till Ljusne, som numera fungerar som stadens avlopp och soptipp. Det är ett stort skyddande kraftfält runt hela Söderhamn så att ingen kan komma in, och ingen med chip kan komma ut.

Vissa människor har lyckats gå under jorden, och har hållit sig borta ifrån den raserade civilisationen. Jag är en av dem. Jag och några tidigare vilt främmande människor har lyckats hitta kulvertar under Staffangymnasiet, där vi tidigare gick i skolan. Där håller vi oss gömda. Det är mörkt och ganska trångt. När det regnar så tränger det in fukt och gör det outhärdligt isande kallt. Så där så att det biter ända in i märgen. För att få tag på förnödenheter, så måste vi låtsas vara förslavade. Det är ett riskabelt spel, eftersom det finns vakter som kontrollerar att chipen är intakta. Vi har inget annat val. Gör vi det inte så kommer vi att frysa och svälta ihjäl.

Maten är inte vad den varit. All näring är i gasform och vätskeform. Gasen inhalerar man, vätskan kan drickas och injiceras. Det smakar nästan som syntetisk körsbärsklubba. Man tröttnar ganska fort på att känna den smaken. Det finns inga andra smaker tillgängliga. Utomjordingarna har privilegiet att välja smaken på sin föda hur de vill, men inte slavarna. Har man riktigt tur så kan det fortfarande finnas gamla matkonserver kvar som någon samlat på sig innan undergången.

Vatten finns inte längre. Utomjordingarna klyver vattenmolekyler, så att atomerna svävar iväg upp i rymden. Jag trodde aldrig att det var möjligt, men å andra sidan verkar fysikens lagar ändå ha upphört i och med allt annat som försiggår i Söderhamn.

Hela staden luktar helt främmande. Inte alls som det brukade lukta, utan mycket friskare. All bensindrift är borta, nu är allt drivet med direkt solenergi. Utomjordingarna har utvecklat en ny teknik så att man kan absorbera värmen och energin som solen avger i mer koncentrerad form än tidigare.

De människor som mot förmodan lyckats bryta mot reglerna blir inlåsta i de gamla kärnkraftverken, och blir torterade med extremt giftiga radioaktiva ämnen. Det är inte många som överlever det straffet. Jag har träffat en person som klarade sig, han var så skadad att han ändå skulle dö snart. Hans skelett bröts ner inifrån.

Det finns en stor ledare som styr, även över de andra utomjordingarna, kallad Merremarren. Han är som en diktator. De ytterst få utomjordingar som faktiskt behandlar en människa bra blir även de utsatta för fruktansvärd tortyr och straff.

Vi har en plan att ta oss utanför bubblan vi lever i. Det är möjligt eftersom vi inte är chippade, men det är mycket riskabelt. Vi måste ta oss förbi alla vakter, alla utomjordingar. Vi får inte bli sedda."

//Frodo

 

Frida

9 oktober 2012 19:23

Fett snyggt! :)
btw, angående photo/smink utklädnaden kan vi inte ta och klä ut oss till Artister/skådespelare vi gillar? :D

http://www.fff95.bloggplatsen.se

Johanna Lindholm

10 oktober 2012 13:37

Det blir ganska svårt, med tanke på att jag mest lyssnar på metalband med killar i.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Fan vad dålig jag är på att blogga. I alla fall nu, har ändå inget intressant ämne att nörda in mig på. Det är snarare mitt personliga liv. Det är ett svårt ämne. Vad kan man skriva, vad bör man inte skriva? Inte vet jag.   Kollat på bio med mamm...

Det har verkligen hänt sjukt mycket grejer på kort tid för mig! Mest bra saker, men också en förjävlig grej.   Det som är bra är att jag har hittat så många fina vänner, det har varit underbart väder, och det är snart Emmaboda, vilket gör mig tag...

Jag blev för snart två månader diagnostiserad med ADHD kombinerad typ, medelsvår, och redan efter denna korta tid som diagnostiserad har jag stött på enormt mycket kommentarer och fördomar. Så jag tänkte skriva ett inlägg om detta.   Min diagnos ...

Long time no talk.    Jag har börjat på Växjö Samordningsförbund, AKA Finsam. Det är typ som ett coachingprogram som hjälper en att komma ut i arbetslivet, plugg, praktik, vad en nu vill göra. Utbildningen är tio veckor lång, går där tre dagar i ...

Idag åkte mamma och jag till vårdcentralen för att försöka utföra mitt urinprov som jag misslyckades med i måndags. Självklart så lyckas det inte bättre denna gången heller. Efteråt så sitter jag och gråter i timmar av ångest och stress. Jag hade för...