Jag åkte buss med en massa folk i skogen i vallsta. Jag upptäckte en skogsbrand som vi körde förbi. Sen upptäckte vi fler och fler skogsbränder, och till slut så såg vi brinnande hus överallt. Vi bestämde oss för att stanna tillsammans i bussen, för många kanske inte ens hade några hem längre. Vi åkte längre och längre in i skogen. Vi stannade bussen och sprang sicksack mellan träden. Helt plötsligt kom det en massa klot från himlen. Man fick inte bli träffad av dem. Vi kom fram till en tom byggnad. Hittade ett par nya skor som jag tog. Det fanns övervakningskameror kopplade till en skärm så att vi kunde se om vi var i fara. Ram från the tribe sa att han kände killen som låg bakom alltihop, och att han skulle göra en deal med honom. Han var skyldig ram 70000 så han skulle definitivt vilja göra en deal. Vi såg att det var dags att gå när branden börjat sprida sig hitåt. Vi sprang ut till bussen och körde iväg. Helt plötsligt så var vi i någon trafikgrej, och de andra blev beskjutna med kloten, och ram bestämde att vi skulle springa in i skogen istället. Gör vi inte det så dör vi sa han. De som vill dö kan stanna. Så vi klättrade upp på snödrivan bredvid vägen och spanade. Sen tog vi sats och sprang in. Vi möttes av konstiga figurer som såg ut att vara hämtade från wow. De var gästvänliga och bjöd in oss i deras stora grotta. Vi fick något att och dricka. Jag darrade av skräck. De förklarade att vi var säkra här, för kloten kan inte träffa någonting inuti grottan. De kunde endast träffa utanför i de snötäckta dikena. Måns och Emil skulle visa sig på styva linan och sprang ut på vägen och viftade med armarna. Sen sprang de tillbaka in i grottan, men blev nästan träffade i diket. Det kom ett klot bakom mitt huvud in i grottan, och mina kompisar blev skiträdda. Jag förberedde mig för att dö, men mycket riktigt så kunde klotet inte träffa. Den svävade ut, och så fort den möttes av solljus så slog den ner i diket. Vi passade på att sova lite. Wow-feerna vaktade oss så att inget skulle hända oss. Helt plötsligt kom en konstig robot som fångade in oss i någon slags discokula. Han avrättade den som tyckte att det var lustigt genom halsbuggning. Ingen vågade prata. Utom en fe. Hon sa att robotkillens piercingar var skitfula och att de inte alls var som när han piercade dem. Han krympte och släppte oss från cellen. Han var nu i vår storlek. Fen fortsatte att ge sig på honom, hon hade känt honom förut.sa att han skadade andra för att få respekt och anses som cool. I själva verket så var det han som var töntig. Han tog åt sig och började backa. Han försvann långt bort, men han kom tillbaka typ direkt. Han drog sig tillbaka när jag skrek buuu, och när jag hotade med att pierca och tatuera honom kom han aldrig tillbaka. Sen vaknade jag.